Pär bytte kor mot höns

För sex år sedan släppte Pär Andersson mjölkkorna och släppte in hönsen istället. 35 kor byttes mot 20 000 höns. Nu gör han en ny satsning. I höst flyttar ytterligare 18 000 höns in på gården i ett kravmärkt stall som just nu byggs. Vi kommer följa Pär på resan - från bygget av nytt stall till färdiga ägg och vi börjar här.

Pär Andersson

Pär Andersson, bytte kor mot höns. Nu bygger han ett helt nytt KRAV-stall.

 

För fem år sedan förändrades Pär Anderssons liv. Då släppte han ut korna ur sitt yrkesliv och in kom hönsen. Han sålde familjens 35 mjölkkor, och fick 20 000 höns istället.

- Jag var trött på kor och ville hitta på något annat. Men jag visste i ärlighetens namn inte mycket om höns då.

Nu expanderar han sin verksamhet. Till hösten ska ett kravmärkt stall stå klart, och i november ska det finnas 38 000 höns på gården.

Pär är fjärde generationens lantbrukare. Han bor med sin familj i det hus i Bäl som hans farfars far en gång byggde på 1800-talet.

 

En annons blev början på ny karriär

När Pär och hustrun Anna-Lena funderade på hur deras framtid skulle se ut dök det upp en annons i tidningen. Magnus Bolin, Gotlandsägg,  sökte nya stall för äggproducenter.

- Vi blev nyfikna, och jag ringde upp Magnus och fick mer information. Vi hade funderat ganska många år på hur vi skulle utveckla gården. Och då dök den här möjligheten upp.

Under hösten 2010 undersökte han möjligheterna att byta inriktning på gården. Han tog kontakt med banken och ansökte om ett lån.

- Bara det var ett stort steg. Vi var i det närmaste skuldfria, och nu skulle vi ansöka om ett lån på tio miljoner. Hade banken sagt nej, hade det inte blivit något av det här alls. Men de sa ja direkt när vi presenterade vår affärsplan.

Pär och Anne-Lena avvaktade trots bankens positiva besked ändå med beslutet.

- Men vi hade bestämt oss för att den dagen vi klär granen till jul, ja, då ska vi bestämma oss. Och när vi hade gjort det var vi överens om att vi skulle göra det här. Jag ringde Magnus på juldagen, och sa att vi kör.

Sedan tog det nästan tio månader innan bygget stod klart. Den 18 oktober 2011 kom hönsen till gården. Det tog två dagar att få in dem i hönshuset. De levereras i burar på vagnar. Varje bur innehåller 16 höns.

- Det var pirrigt. Det här var ju ett helt annat hantverk än att hand om nöt. Jag lärde mig jobbet genom att göra studiebesök på fastlandet, titta på hönshus, prata med kollegor. Jag gick på så många träffar som var möjligt. Och framförallt fråga, fråga, fråga och bara vara nyfiken. Jag läste på Lövsta, men där ägnade vi inte många timmar åt hur man jobbar med höns.

Kommer du ihåg den första tiden?

- Mycket är automatiserat i ett hönsstall. Men blir något fel går larmet. Jag tyckte larmet gick hela tiden i början och undrade vad jag hade gett mig in på. Och det berodde mest på att det var nytt och allt hade inte satt sig. Men det lugnade ner sig ganska snabbt. Jag var dock glad att jag hade sålt korna 14 dagar innan hönsen kom in. Om jag hade haft dem kvar hade det blivit lite för mycket.

 

Ägg är populärt

Varje svensk stoppar i sig 200 ägg om året. Och det ökar hela tiden. Själv har Pär Andersson med åren blivit en storätare.

- Jag äter säkert tre, fyra ägg varje dag. Men jag dricker inte lika mycket mjölk längre. Var stordrickare tidigare när jag var mjölkbonde.

Pär upplever att han har mer tid över till annat sedan han släppte korna och tog in höns.

- Eftermiddagarna är lediga. Jag behöver inte heller gå upp så tidigt på morgonen. Jag har fått ett bättre liv med hönsen, definitivt. Och med tanke på vad som hänt med mjölkpriset de senaste åren känns det om om jag gjort ett helt rätt val.

 

KRAV-ägg som nästa fas

I november ska ett nytt stall med plats för 18 000 höns stå helt klart.

- Vi började fundera för ett år sedan om att vi skulle utveckla. Och eftersom det finns en stor efterfrågan från marknaden om kravägg bestämde vi oss för att satsa på kravhöns den här gången. Om inte vi inte hade gjort det, hade någon annan gjort det. Och det är marknaden som styr.

Att ge sig in på kravmarknaden ställer helt andra krav. Det är mer dokumentation, det är revision varje år, och kravorganisationen har flera kontroller. I det nya stallet kommer kravhönsen att kunna gå utomhus maj till oktober.

-Varje höna ska ha fyra kvadratmeter, vilket betyder att jag ska stängsla in sju hektar.

 

Kan hönsen lära sig äggklocka? 

Med höns som går ute följer en del nya problem, som inte Pär har behövt ta hänsyn till tidigare. Det finns rovdjur både på marken och i luften.

-För att skydda oss mot räv kan vi gräva ner stängslet, så att räven inte kommer under. Men från luften är det svårare. Det finns gott om rovfåglar här. Jag tänker ha en del tuppar i stallet. De är bra på att varna om det kommer hot utifrån. Om en rovfågel går till attack, och tuppen varnar, går hönorna ihop sig. Och en rovfågel går aldrig in i en flock och tar en höna.

-Ett annat problem är hur jag ska lära hönorna att gå in i stallet när jag vill det. Jag vill ju att de ska värpa ungefär samtidigt. Jag har funderat på en slags äggklocka, att de ska förstå att de ska gå in när den ringer. Men det där får väl ge sig när vi väl är i gång. Det blir inte förrän i maj om ett år.

 

Bygget växer fram

Det nya stallet är under uppbyggnad. Fundamentet börjar komma på plats och om någon vecka kommer väggarna. Byggprocessen är något enklare den här gången eftersom alla tillstånd redan fanns. Avloppsbrunn, gödselränna och el byggdes in när det förra stallet byggdes. Packningssalen finns redan. Det som ska byggas ut är lagerutrymmet.

Väggarna i nybygget kommer från Småland och sattes ihop på två dagar. Varje del väger över sju ton.

Väggarna i nybygget kommer från Småland och sattes ihop på två dagar. Varje del väger över sju ton.

Bygget beräknas att stå klart i november. Då ska det första kravmärkta ägget trilla in i packeriet. Packeriet tar i dag emot 19 500 ägg varje dag. Sju dagar i veckan. 365 dagar om året. I november fördubblas siffran. Pär har en deltidsanställd i dag, men kommer att utöka med heltidare när det nya bygget står klart.

Finns det något som oroar inför nybygget?

- Att hönsen ska gå ute. Det ökar definitivt smittorisken. Så det funderar jag förstås en del på.

Hygienen är oerhört viktig i hönsstall. Alla som besöker stallet måste ta av sig strumpor och skor byta till strumpor och skor som inte varit utanför stallet. Händer ska spritas. Allt för att hålla sjukdomar bort.

Så nu väntar en helt ny utmaning väntar för äggproducent 822. Ser ni den siffran på äggen, kommer de från Pärs stall i Bäl.

-Jag kollar alltid äggen när jag är i affären, en yrkesskada. Och självklart vill jag se om mina ägg finns där. Det har blivit som en sport.

 

Fakta om äggproducent nr 822

Namn: Pär Andersson

Ålder: 49

Familj: Hustru Anna-Lena, som sköter bokföringen i firman, sönerna Viktor, 23, som jobbar inom lantbruk, Emil som studerar till lärare i Umeå och Johanna, 15, som går i årskurs nio på Solbergaskolan.

Yrke: Hönsproducent 822.

Bor: Gård i Bäl.

 

Så här blir den svenska hönan KRAV-godkänd

  • Hon får gå fritt inomhus och det får finnas högst 6 höns per kvadratmeter
  • Hon får KRAV-märkt foder. Det odlas utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
  • Hon får vara ute och äta gräs.
  • Hon har skydd att gömma sig under när hon är ute.
  • Hon får krafsa och picka mask
  • Hon får rotfrukter eller hö att picka i som tidsfördriv.
  • Självförsörjningsgraden på foder ska vara minst 50 procent
  • Hon får bada i sand för att hålla fjäderdräkten fin
  • Bonden ska arbeta planerat för att djuren ska ha en god hälsa. Rutinmässigt förebyggande behandling får inte förekomma.

Produktionen kontrolleras varje år.

Källa: Krav.se.