Vi på Gotlandsägg tror att glada hönor värper godare ägg. Höns ska kunna sprätta i grus och nypa i gräs. Här kan du läsa mer om företaget - och varför vi älskar ägg.

We believe that happy hens produce better eggs. Here you can read more about our company and why we love eggs.

Pärs resa – nu rullar eko-äggen i Bäl

Vid jul för ett år sedan bestämde sig Pär Andersson och hans fru Anna Lena för att utveckla sin verksamhet och satsa på ett ekologiskt stall.

I maj drog bygget i gång på allvar. Och nu är verksamheten i full gång.

– Vi var i full produktion andra veckan i december, berättar Pär, när han tar emot i det hypermoderna hönsstallet.

Pär i packsalen där man tog emot 36 000 ägg den här dagen.

 

Ni har kanske följt Pärs resa det senaste året här på Gotlandsäggs hemsida.

Vi har berättat hur han lämnade mjölkkorna 2011 för att satsa på höns istället. Och hur han nu gått vidare och nästan fördubblat sin verksamhet. 20 000 konventionella höns har fått sällskap av ett nytt stall med 18 000 ekologiska höns. Vi var också med på den pampiga invigningen i höstas då de boende i Bäl socken gick man ur huse för att se vad som händer på Pärs och Anna-Lenas gård.

Bygget har gått i stort sett problemfritt. Och man har följt tidsplanen hela vägen.

– Före jul hade vi dock en liten fadäs. Ett kretskort i en transformator gick sönder, och packningsmaskinen fungerade inte. Vi fick inte tag i något nytt kort på fler veckor, men som tur var hade en händig elektriker en transformator som han kunde koppla in, och vi fick i gång maskinen temporärt, berättar Pär.

Tekniken på plats

Ett trasigt kretskort stoppade produktionen före jul. En händig elektriker lyckades med hjälp av en gammal transformator få igång bandet igen. Annars hade det blivit till att plocka tusentals ägg för hand.

Vad hade hänt annars?

– Då hade vi fått plocka med händerna. Och det är knappast att göra när det handlar om alla tusentals ägg som ska plockas varje dag. Det hade inte händerna klarat av. Då hade det varit kris.

Annars har det gått nästan som på räls.

– Det är klart att det har varit en viss intrimning. Vi har ny personal som skulle läras upp. Larmet gick några gånger på nätterna som när fodret inte kom som det skulle från silosarna. Men det är sådant man får räkna med händer i början. Nu är det lugnt.

Pär och hans fru lyckades till och med unna sig några dagars semester i början av januari, vilket inte tillhör vanligheterna.

De nya hönsen har anpassat sig snabbt. De äter och dricker som de ska, och de lärde sig snabbt att värpa i reden. I början värptes 2 000 ägg på golvet. Men det räcker oftast med att hönsen lyfts upp en gång till redet för att de fortsättningsvis alltid ska lägga sina ägg på rätt plats.

-Vi går en runda varje morgonen innan och plockar upp äggen som värpts på golvet. Men det handlar bara om en bråkdel mot i början. De har kämpat på och lärt sig snabbt under den här månaden som har gått.

Det som slår en när man besöker gården är att så få personer klarar av att sköta en så stor verksamhet. Pär har 1,5 anställda. Två personer som jobbar deltid, 75 procent. Han går dock in själv ganska ofta för att täcka upp, framförallt på helger.

Dagen för personalen börjar sju på morgonen. Med en runda i stallen för att plocka ägg som hamnat fel.

När vi besöker gården tas de ekologiska äggen emot först. De granskas för första gången innan en maskin placerar dem i plastbrickor.

De ekologiska äggen är fortfarande lite mindre än de vanliga. Medelvikten var i början runt 47 gram, nu väger de 54 gram och äggens vikt kommer att öka till 65 gram när hösten blir något äldre.

 

Pär Andersson är marknadsanpassad. Efterfrågan på ekologiska ägg är stort. Det är därför han har satsat på det här. Men att göra om det första stallet till ekologiskt finns inte med i planerna just nu.

-Inte om inte marknaden kräver det. Däremot funderar jag på att hönsen i det första stallet ska bli frigående även utomhus. Nu är de det inomhus. Det blir i så fall nästa etapp. Först ska de ekologiska hönsen komma ut.

I mars börjar Pär röja 7,2 hektar skog. De ekologiska hönsen ska släppas ut året runt. I maj ska det var röjt, inhägnat och klart.

Det finns bieffekter som är intressanta med ekologiska hönsen. Deras gödsel är till exempelvis väldigt efterfrågat.

-Jag får flera frågor om att sälja gödsel till ekologiska gårdar. Efterfrågan är betydligt större än vad vi klarar av. Jag har just nu haft den första leveransen till en gård i Hall, cirka 200 kubik blev det. Det är gödsel från november till början av januari.

Men vad händer med gödslet från de vanliga hönsen?

-Det tar jag hand om själv och använder till mina marker. Det gör att jag köper mindre vanlig gödning. Det är otroligt bra värden i hönsgödsel. Det luktar illa, men det är det värt, eftersom det gör så stor nytta för växtligheten.

De ekologiska hönsen, byts liksom de konventionella ut var femtonde månad. Medan de vanliga hönsen bränns, återvinns de ekologiska. De blir korv, köttbullar eller buljong.

-Det är dock lite besvärligt med frakter här på Gotland eftersom det inte finns något slakteri.

Hönsen i Bäl mår väl

-Höns är väldigt anpassningsbara och lär sig snabbt. Jag har 50 bruna tuppar som håller koll i hönshuset. Det är ganska imponerade att se vilken disciplin de sprider. Är det för mycket kackel, ryter de till och det tystnar.

De bruna tupparna kommer att bli ännu viktigare när hönsen släpps ut. Då blir de ett vakande öga mot himlen och ett skydd mot rovfåglar.

 

Men det återkommer vi till senare när hönsen har kommit ut.